Hem Ledare Nyheter Reportage Forskning Sjösäkerhet Internationellt Gästartiklar Arkiv
 

Den internationella piratstyrkan EU NAVFOR ska skydda både FN:s mattransporter till den svältande befolkningen på Afrikas horn och i andra hand skydda den yrkesmässiga sjöfarten i området. Foto: AFP

Piratangreppen blir allt grövre

Skenavrättningar, misshandel och svält. Piraterna utanför Somalias kust tar till allt råare metoder mot besättningarna för att pressa rederierna på pengar. Vapnen blir också mer avancerade, rapporterar sjöfartsorganisationen IMB. Svenske konteramiralen Jan Thörnqvist har sett angreppen på nära håll.


Det nordkoreanska fartyget M/V Rim blev i februari 2010 kapat av somaliska pirater på sin väg mellan Eri­trea och Jemen.
Den syriska besättningen kunde då inte ana att fartyget skulle komma att bli deras fängelse ett halvår framöver.
– Besättningen berättade senare hur de blivit utsatta för svält och skenavrättningar. Att ta del av deras berättelser påverkade mig mest personligen. De är ju kollegor i någon mån, säger Jan Thörnqvist, konter­amiral och tidigare befälhavare för den internationella antipiratstyrkan EU NAVFOR.

Vandaliserade fartyg
Inte förrän i juni samma år utbröt eldstrid, efter att en fångvaktare bland piraterna bytt sida och försett besättningen med automatkarbiner. I tumultet lyckades man slå sig fri från kidnapparna, men två personer i besättningen blev skottskadade. Fem pirater omkom samtidigt.
Den internationella styrkan kunde strax efter ta sig ombord på fartyget, där den tio man stora besättningen befann sig. De var alla i mycket dåligt skick.
– Det värsta är synen våra styrkor möter när de kommer ombord. Piraterna vandaliserar fartygen, använder korridorer som toaletter och överallt ligger rester av khat som de använder som drog, berättar Jan Thörnqvist.
Han visar interiörbilder som styrkan har tagit i en av båtarna efter en stormning. Det är sunkigt och nerklottrat.

Går fria igen
Den typiske piraten är en somalisk man mellan 35 och 40 år. Men det finns även många ungdomar som är involverade i verksamheten.
– När de övermannas och tas ombord på våra fartyg är de så gott som alltid drogpåverkade. De uppger alltid helt olika förklaringar varför de befinner sig på vattnet. Man kan ju tycka att de borde ha pratat ihop sig innan men så är det alltså inte, säger han.
Och här uppstår det stora problemet för hela den militära insatsen, där det svenska örlogsfartyget HMS Carlskrona varit ledningsfartyg.
Eftersom Somalia saknar fungerande rättssystem finns ingenstans dit piraterna kan föras. Inget land vill befatta sig med dem.
– Det gör att vi tvingas gå in mot Somalias kust och släppa dem strax innan stranden börjar. Det är problematiskt när människorna på land ser att piratverksamhet lönar sig trots att de åker fast, säger han.


Jan Thörnqvist Foto: Försvarsmakten

Förstår lockelsen
Han sitter på sitt arbetsrum, väl skyddad i Försvarshögkvarteret på Lidingövägen i Stockholm. Kontrasten till situationen i Adenviken är stor.
På ett vis har Jan Thörnqvist förståelse för varför de unga männen i Somalia involverar sig i piratverksamhet.
– De har sett hur andra blivit rika på piratverksamhet och i ett land som Somalia har man inga alternativ. Då är det lätt att lockas, säger han.

Lösesummor värda miljoner
Sjöröveriet utanför Somalia växte fram på 1990-talet efter att landets regering fallit och landets kustbevakning försvann.
Utländska fartyg började fiska ut kusterna vilket gjorde att befolkningen beväpnade sig för att försvara det fiske de livnärde sig på.
Efter ett tag övergick verksamheten till sjöröveri, eftersom det var mer lönsamt att kapa båtar och kräva lösesummor. Dessa har stadigt vuxit och ligger i dag ofta på flera miljoner dollar.
– Det har vuxit fram en absurd marknad där euro-peiska aktörer förmedlar pengar mellan rederierna och piraterna. Pengarna flygs sedan till de kapade fartygen och släpps i vattnet intill, berättar Jan Thörnqvist.

För stort område
Sedan 2009 finns den FN-stödda militära styrkan i området, med huvuduppgiften att säkra FN:s mattransporter till nödställda i Somalia.
I andra hand ska den yrkesmässiga sjöfarten skyddas.
– Om man ser på vårt primära uppdrag har vi lyckats. Mattransporterna har inte angripits. Ändå frågar sig många varför vi inte bättre kan bevaka övriga fartyg, men angreppen sker över ett oerhört stort område. Det går inte att vara på plats överallt, säger han.
Han påminner om siffran igen, om antalet som i denna dag sitter som gisslan i piraternas förvar. Över 400 människor.
– Tänk om ett stort trafikflygplan med så många hade varit kapat på någon av de internationella flygplatserna. Då hade mediebevakningen sett helt annorlunda ut, säger Jan Thörnqvist.
Han har förståelse för att rederierna väljer att beväpna sina fartyg, men frågar sig vad denna utveckling leder till i längden.
– Risken finns att vi får se fler hämndaktioner från piraterna. I dag är de bara intresserade av pengar, men om fler rederier skjuter skarpt mot misstänkta pirater kan det provocera fram ännu mer våld, säger han.

Fotnot: Världssjöfartens dag, som anordnas av Sjöfartsforum den 29 september, kommer att ägna hela sitt program åt piratproblematiken i Adenviken.


FAKTA: VAD GÄLLER SAKEN?

Den internationella sjöfartsorganisationen IMB rapporterade i juni att piratattackerna har ökat med 36 procent under årets första sex månader, jämfört med samma period i fjol.

För fem år sedan var piraterna mest beväpnade med blankvapen, men dessa har på senare år bytts ut mot automatvapen och även raketgranater.


Här äger de flesta angreppen rum


De svarta prickarna anger antalet piratangrepp i Indiska oceanen enbart under 2010.
Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!
Fakta
Hittills har drygt 120 länder godkänt det reviderade regelverk som reglerar miniminivån på utbildning och praktik. Detta krävs för att få inneha vissa befattningar till sjöss.
– Med de nya reglerna blir förhoppningsvis den globala sjösäkerheten bättre, säger Mikael Huss, ombudsman på Sjöbefälsförbundet.
Fakta
4,9 milj
Så många passagerare reste med färjor till och från utlandet under första kvartalet 2011, visar siffror från Trafikanalys.
Fakta
250
miljoner
Så många miljoner norska kronor kostade saneringen efter oljeutsläppet från lastfartyget Full City som gick på grund utanför Langesund 2009.
Fakta
Den danska trebarnsfamilj som suttit fångna hos somaliska pirater har släppts, uppger Göteborgs-Posten. Fångenskapen varade i ett halvår och enligt uppgift ska piraterna ha fått minst 19 miljoner kronor i lösesumma.
Fakta
Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet planerar ett sammangående. De båda fackförbunden organiserar i dag tillsammans drygt 4 000 yrkesaktiva sjöbefäl. Beslut fattas på respektive fackförbunds extra kongress i september.