Hem Ledare Nyheter Reportage Forskning Sjösäkerhet Internationellt Gästartiklar Arkiv
 

Per Kågeson, miljöforskare. Foto: Rune Borg

Forskare hoppas på klimatsmarta fartyg

Sjöfarten är en stor källa till nedfall av kväveoxider och svavel. Men genom ny teknik och följda regler kring luftutsläpp ser miljöforskaren Per Kågeson ljust på en hållbar sjöfart i framtiden.

Sjöfarten står för i stort sett all frakt utrikes. Den är även en av de största miljöbovarna, vars utsläpp bidrar till sämre luft, försurning och smältande isar.
– Sjöfartens stora miljöproblem är luftföroreningarna. Svavel, kväveoxider och partiklar. På sikt riskerar de att gå om de totala utsläppen från landbaserade källor, säger miljöforskaren Per Kågeson.

Efterlyser hårdare krav
Kågeson är miljöaktivisten som blev professor. Han är verksam på KTH som professor i miljösystemanalys med inriktning på transportsektorn, särskilt sjöfarten.
För att skapa ett hållbart transportsystem inom sjöfarten menar Kågeson att ny teknik och hårdare krav behövs.
– Från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) har det kommit hårdare krav inom särskilt känsliga områden än de som gäller på världshaven. Som Nordsjön och Östersjön. Det innebär en reduktion av kväveoxider för nya fartygsmaskiner och tio gånger lägre svavelhalt i bränslet från 2015.
Enligt Kågeson kommer det att leda till en stor miljöförbättring om kraven följs. Dock har en del av de svenska rederierna fått kalla fötter. Det kostar mycket att uppfylla kraven. Regeringarna i Sverige och Finland tycks också tveka, även om Sverige stödde beslutet i IMO.
– Det är trist att se trögheten i branschen. Beträffande energieffektivitet och koldioxid har dock rede­rierna en annan inställning i dag än för några år sedan. Många beställer den nya teknikens fartyg, men det tar tid att förnya flottan då varje fartyg går i 25–30 år.
Sjöfarten har dock goda förutsättningar att bli en viktig del i ett hållbart transportsystem. Den är generellt sett energisnål och kräver liten byggd infrastruktur.
– Miljömässigt är den renade sjöfarten bättre än järnvägen, som är den största konkurrenten.

Avgifter bör ses över
Dock riskerar godset att förflyttas till land på grund av rederiernas kostnader för de nya miljökraven. Det kan i sin tur leda till behov av stora och kostsamma investeringar i järnvägssystemet. Därför anser Kågeson att man ska se över de hamn- och farledsavgifter som fartygen i dag betalar.
– Väg- och järnvägstrafiken betalar inte mycket för sin infrastruktur. Vid likabehandling skulle farledsavgifterna sänkas till en mycket låg nivå. Det skulle stärka sjöfartens konkurrenskraft.
Sjöfarten är i dag långsammare än annan fordonsindustri med att utveckla miljövänliga motorer.
– Den är global och därför svårare att reglera än landtransporterna. Enskilda länder som vill gå före klarar inte det utan stöd från IMO.
Angående framtidens fartyg tvekar inte Kågeson att det tekniskt sett går att minska sjöfartens utsläpp radikalt, men att det kommer att kosta mycket att få ner svavelhalterna.
– Oljan kommer nog att finnas kvar länge bland fartyg och flyg. Men inom sjöfarten kan vindkraft och biodrivmedel komma att bidra.


Rederi miljardsatsar på miljöfartyg

Viking Line har beställt ett miljövänligare så kallat LNG-fartyg på rutten Åbo–Åland–Stockholm som är planerat för 2 800 passagerare.

Fartyget, som ska drivas på flytande naturgas, ska enligt rederiet bli världens mest miljövänliga när det sjösätts i början av 2013. Beställningen är värd runt 2,5 miljarder kronor.


Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!
Fakta
Hittills har drygt 120 länder godkänt det reviderade regelverk som reglerar miniminivån på utbildning och praktik. Detta krävs för att få inneha vissa befattningar till sjöss.
– Med de nya reglerna blir förhoppningsvis den globala sjösäkerheten bättre, säger Mikael Huss, ombudsman på Sjöbefälsförbundet.
Fakta
250
miljoner
Så många miljoner norska kronor kostade saneringen efter oljeutsläppet från lastfartyget Full City som gick på grund utanför Langesund 2009.
Fakta
Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet planerar ett sammangående. De båda fackförbunden organiserar i dag tillsammans drygt 4 000 yrkesaktiva sjöbefäl. Beslut fattas på respektive fackförbunds extra kongress i september.
Fakta
4%
Så mycket mindre blev den svenska handelsflottan under 2010, visar siffror från Trafikanalys.
Fakta
4,9 milj
Så många passagerare reste med färjor till och från utlandet under första kvartalet 2011, visar siffror från Trafikanalys.