Hem Ledare Nyheter Reportage Forskning Sjösäkerhet Internationellt Gästartiklar Arkiv
 

Svenska vattenvägar används allt mindre

För fyrtio år sedan gick över hälften av all godstransport inom Sverige med fartyg. I dag är det mindre än en tiondel, enligt intresseorganisationen Sjöfartsforum.
– Det kan tyckas märkligt i ett land som har EU:s längsta kuststräcka, säger Anna Risfelt Hammargren, vd.


Medan många europeiska länder satsar på att bygga ut sina sjövägar, har den svenska inrikes sjöfarten i stället minskat de senaste decennierna.
I Storbritannien står sjöfarten för 25 procent av den inhemska transporten. Även Tyskland ligger på liknande nivåer, enligt siffror från Sjöfartsforum.
I Frankrike storsatsas på en kanal som ska binda ihop vattenvägarna mellan Paris och Rotterdam.
– Här har länderna insett att sjöfarten är ett modernt transportslag och ett viktigt komplement till vägar och järnvägar, säger Anna Risfelt Hammargren.

Dyra farleder
I Sverige dominerar lastbilen och järnvägen de inrikes transporterna. Men det är inte alltid dessa trafikslag är bäst lämpade, menar Anna Risfelt Hammargren.
– Lastbilen är det oöverträffat mest flexibla trafikslaget, men när man på 60-talet släppte den lös på bekostnad av sjöfarten tänkte man inte på konsekvenserna, säger hon.
De företag som väljer sjöfarten och vattenvägen finner den inte alltid konkurrenskraftig.
– Problemet är att sjöfarten i dag inte konkurrerar på samma villkor som järnväg och bil. Järnvägen och vägen är i huvudsak skattefinansierad, men inte sjöfarten. Den måste betala höga farledsavgifter som täcker alla sina infrastrukturkostnader, säger hon.

”Måste utnyttja all infrastruktur”
Ett av Sjöfartsforums räkneexempel visar att en fraktad container mellan Göteborg och Gävle skulle kosta 76 kronor i infrastrukturavgift med järnväg och 413 kronor med fartyg.
– Om vi vill ha en hållbar och kostnadseffektiv utveckling av transportvägarna i Sverige så måste vi utnyttja all infrastruktur. Vattenvägarna kostar knappt något alls och har nästan obegränsad kapacitet. Längs kusten finns också ett pärlband av moderna hamnar, säger hon.
Från politiskt håll efterlyser hon en ny avgiftsstruktur för att skapa en rättvis konkurrenssituation för alla trafikslag.
Hon pekar också på det faktum att Sverige än så länge står utanför EU:s regelsystem för inre vattenvägar.
– Det gör att vi enligt EU:s definition inte har några inre vattenvägar. Skulle vi införliva detta system skulle vi kunna utveckla en effektiv trafik med pråmar och mindre fartyg i viktiga farleder, säger hon.


Catharina Elmsäter-Svärd
Ministern vill satsa
Enligt infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) är detta en fråga som för närvarande undersöks.Hon menar att regeringen gör vad den kan för att stärka den svenska sjöfartsnäringens villkor, med bland annat skattesubventioner för sjömän på svenska fartyg. Under 2010 betalades 1,8 miljarder kronor ut för detta syfte.
– Det är angeläget att slå vakt om den svenska sjöfarstnäringen och att den svenska sjöfartsnäringen ges likvärdiga konkurrensvillkor med våra närmaste konkurrentländer, säger hon.Ett förslag som ska förbättra konkurrenskraften för svensk sjöfart ska enligt planerna presenteras nästa vår.
– Regeringen har betonat vikten av att Sverige bibehåller sitt sjöfartskunnande så att vi även i fortsättningen kan vara en pådrivande kraft i det internationella arbetet med sjösäkerhet och miljöfrågor, säger hon.

Annonsörer
Click!Click!Click!Click!Click!
Fakta
4,9 milj
Så många passagerare reste med färjor till och från utlandet under första kvartalet 2011, visar siffror från Trafikanalys.
Fakta
Sveriges Fartygsbefälsförening och Sjöbefälsförbundet planerar ett sammangående. De båda fackförbunden organiserar i dag tillsammans drygt 4 000 yrkesaktiva sjöbefäl. Beslut fattas på respektive fackförbunds extra kongress i september.
Fakta
Hittills har drygt 120 länder godkänt det reviderade regelverk som reglerar miniminivån på utbildning och praktik. Detta krävs för att få inneha vissa befattningar till sjöss.
– Med de nya reglerna blir förhoppningsvis den globala sjösäkerheten bättre, säger Mikael Huss, ombudsman på Sjöbefälsförbundet.
Fakta
Den danska trebarnsfamilj som suttit fångna hos somaliska pirater har släppts, uppger Göteborgs-Posten. Fångenskapen varade i ett halvår och enligt uppgift ska piraterna ha fått minst 19 miljoner kronor i lösesumma.
Fakta
Sjöfartsskolan på Linnéuniversitetet i Kalmar vill från och med årsskiftet starta en forskarutbildning inom sjöfartsvetenskap.
– Vi vill ge våra studenter möjligheten att studera vidare och forska inom branschen, säger Jan Snöberg, universitetslektor.
Beslut om den nya utbildningen fattas senare under hösten.